vigick.se

De svenska fjällen är väldigt luriga när det kommer till vädret. Ett oväder kan rulla in på bara någon timme, samtidigt som väderleken bara ett par kilometer därifrån är helt okej. Denna osäkerhet som vädret ger är den största faktor till att det uppstår så kallade nödsituationer.

• Hur reagerar man, vilka faktorer är avgörande, hur ska man tänka?
• Hjälp, hur du ska göra för att få hjälp i tid, hjälptelefon.
• Sök skydd
• Tända en brasa.

Hur reagerar man, vilka faktorer är avgörande, hur ska man tänka?

Det finns i grunden tre olika sätt att reagera på i en nödsituation: 50 % får panik och vill bara bort, 25 % förlorar all handlingskraft och vet inte vad de ska göra, resterande 25 % är dem som agerar som man ska. 60-80 % av alla som omkommer gör det inom det tre första dygnen.

Det som då gör att en del klarar sig men andra inte har till mycket stor del med motivation att göra, de som har familjer att vända hem till har stor motivation att överleva. Man kan även träna upp överlevnadsförmågan genom att gå olika kurser. Det är alltså inte den fysiska uthålligheten som är avgörande i en nödsituation. Man kan vara hur vältränad och uthållig som helst men ändå duka under för paniken och på så sätt bli hjälplös.

I en nödsituation ska man framför allt ta det lugnt och metodiskt tänka igenom vad som ska göras. Får man panik är det lätt att man handlar irrationellt vilket minskar chanserna att överleva. Man ska ändå försöka lösa problem så fort som möjligt. Det gäller samtidigt att tänka på att inte stressa eftersom man då börjar bränna blodsocker vilket gör att den fysiska och mentala kapaciteten försämras snabbare än i vanliga fall. Det är även viktigt att säkra tillgången till vatten. Man kan överleva i tre dagar utan vätska, kortare om det är varmt. Maten är också viktig men kom ihåg att du klarar dig tre veckor utan och förhoppningsvis har du blivit hittad inom den tiden.

Hjälp, hur du ska göra för att få hjälp i tid och hjälptelefon

Innan du beger dig ut är det viktigt att du talat om för andra vart du kan tänkas befinna dig eller att du lämnar ett så kallat färdmeddelande. Detta gör att sökandet efter dig går snabbare och det underlättar för personerna som måste ge sig ut och leta i svåra förhållanden.

I fjällstugorna finns det en bok som man skriver ner sitt färdmeddelande i, men om man av någon anledning inte skriver från fjällstugorna bör man tänka på att ett färdmeddelande ska innehålla datum, var ni utgår ifrån, vart ni är på väg, vilken väg ni tar vilka som är med på turen och om det finns barn med samt när ni räknar med att vara tillbaka.

Det är viktigt att inte slarva med färdmeddelandena, speciellt om man lämnar annat färdmedel än boken i fjällstugorna. Det har hänt att fjällräddning sprungit runt i mörkret och sökt efter en person som i själva verkat satt på ett hotell och mådde gott, bara för att personen i fråga inte varit så noga med färdmeddelandena.

Det finns så kallade hjälptelefoner utsatta lite här och där på fjället och det går att läsa sig till vart på en karta. Dessa är som man förstår avsedda att användas i en nödsituation, vilket även innebär att man kan använda dem till att avblåsa ett räddningspådrag om man inte skulle hinna fram till nästa station i tid.

Sök skydd

Det finns många så kallade rastskydd längs det flesta lederna i fjällen. Det är enkla små stugor med en kamin. Dessa stugor är avsedda till nödsituationer så därför är det viktigt att man inte eldar i kaminen om det inte är nödvändigt. När man lämnar ett rastskydd så ska man alltid se till att det finns ved till nästkommande gäst. Det kan vara bra att ha med sig en bit näver eller tändpapper om man skulle bli tvungen att gör upp en eld (glöm inte bort att öppna spjället, för annars ryker det in och brasan slocknar).

I det flesta rastskydden finns det gästböcker. Om du har skrivit i gästboken så underlättar det eventuella räddningsarbeten en hel del, vilket är till förmån för dig.

Vart dessa rastskydd finns går att läsa sig till på en karta över fjällen. Ska du ut på en längre tur kan det vara bra att du redan innan kollar upp vart dina närmaste skyddsstugor ligger.

Om det ser ut att bli dåligt väder bör man slå upp sitt tält med en gång. I fjällen kommer oväder snabbt och människor blir snabbt kalla när de är blöta vilket kan leda till nedkylning. Om du inte har ett tält med dig bör du söka så gott skydd det går. Det kan vara en utskjutande klippa eller ett tätt buskage om du befinner dig i en sänka. I fjällen är det svårt att hitta skydd eftersom det inte finns några träd men om det ser ut som att du kommer att behöva tillbringa natten ute är det bäst att du gör något slags skydd.

Att tända en brasa.

Du måste kunna hålla dig varm. Här är de fem punkterna du ska följa för att få igång en brasa:

• Tälj stickor och se till att du har ved.
• Om du tänder i en kamin se då till att spjället är öppet.
• Tänd stickorna (späntveden) först och låt det ta sig.
• Lägg försiktigt på mindre bitar ved.
• Låt elden ta sig innan du lägger på större bitar.

Snöstorm

Kylan är din värsta fiende.

Allting blir sämre när du fryser! Dels är det obehagligt, dels går det åt mycket energi när kroppen försöker hålla sig varm, energi som bättre hade kunnat användas för att tänka ut något konstruktivt som underlättar situationen.

Man ska klä sig enligt “lager på lager” -principen, då kan man ta av sig lite om det blir för varmt så att man inte börjar svettas och blir blöt. Att vara blöt är inte kul när det är kalt. Man ska även tänka på att lagren inte ska sitta för tajt eftersom man vill ha luft mellan lagren då luft isolerar.

Tänk på att använda mössa. Redan vid minus fyragrader så försvinner upp till hälften av kroppsvärmen ut genom huvudet. Kroppen försöker in i det längsta hålla värmen i det centrala organen (ex hjärna och hjärta) vilket gör att man först börjar frysa om händer och fötter. Men om du sätter på mössa så kan värmen börja gå ut i alla kroppsdelar igen.

Om någon skulle få en kylskada ska man först söka lä. Därefter ska man sakta och försiktigt värma upp det skadade området, ansiktet är det mest utsatta området. Uppvärmningen sker via direkt värmeöverföring dvs. en varm hand om den kylskadade området, eller en kylskadad han i en armhåla. Det är viktigt att man inte gnuggar, då detta bara gör skadan värre. Eftersom man ändå sats sig i lä rekommenderas man att dricka en varm dryck. Man ska försöka få igång blodcirkulationen och om det går ska man sätta på sig mer kläder.

Det kan vara bra att komma ihåg att ju mer det blåser desto kallare upplever man att det är. Därför är det viktigt att man så fort som möjligt söker skydd. I tabellen nedan kan du läsa hur kylan ökar med vinden.

Temperatur (°C )
Vind (m/s)

0 m/s     +10     +6     0     -6     -10     -16     -26     -30     -36
2 m/s     +9     +5     -2     -9     -14     -21     -33     -37     -44
6 m/s     +7     +2     -5     -13     -18     -26     -38     -44     -51
10 m/s     +6     +1     -7     -15     -20     -28     -41     -47     -55
14 m/s     +6     0     -8     -16     -22     -30     -44     -49     -57
18 m/s     +5     -1     -9     -17     -23     -31     -45     -51     -59

Att gräva en snöbivack

Under vinter när det finns mycket snö kan en snöbivack vara en räddare i nöden, men då krävs det att man vet hur man gräver en. Lektion nummer 1: Gräv i tid! Det tar inte så lång tid innan man blir trött och kall, se därför till att du börjar i tid. Tänk på  att det tar ett tag innan man hittat ett bra ställe att gräva på och att det tar ungefär en timme att grava ut bivacken.

Det vanligaste är att man gräver som en grotta rakt in i en snödriva. Det går att hitta bra snödrivor raviner, men se till att du inte gräver under en hängdriva. Om du gräver högt upp i en driva är det lättare att skotta ut snön och det är dessutom mindre riska att snö driver igen ingången. Man gräver en öppning rakt in i drivan och utvidgar lite när man kommit en bit in. Försök att få till som en sitt/sovbänk på vardera sida om mittgången. Dessa bänkar ska ligga högre än utgångsöppningen. Taket ska vara välvt, annars finns det risk för att det börjar sjunka. Täck öppningen med snöblock från insidan.  Gör ventilationshål intill öppningen. Bästa sättet är att sticka igenom en skidstav. Hålet bör vara ca 10 centimeter i diameter. Låt staven sitta i eftersom det då går lättare att hålla hålet öppet.

Den andra metoden är att gräva en långsmal nödgrop. För det här behöver man ungefär 1,5 meter hög snö. Ledkryssen är två meter långa och fungerar därför alldeles utmärkt som måttstockar. När man gräver rakt ner är det viktigt att inte göra öppningen för bred. Man gräver på samma sätt som på grottan, med en sitt/sovbänk. Öppningen täcker du med skidor med snöblock ovanpå.

Något man ska göra oavsett vilken typ av bivack man gräver är att sätta upp någon form av ledmärke utanför bivacken. Man kan knyta fast något färgrant (rött och orange) på exempelvis ledkryssen eller så kan man sticka ner sina skidor i snön. Detta gör så att det blir lättare för Fjällräddningen att hitta dig.